2018 – året som gått del 1

Hej alla!

Det är dags att summera året 2018. För en gångs skull tänkte jag skriva ner lite mer från året som gått, för att samtidigt också själv kunna reflektera över vad allt som igen hunnit hända under ett år. Let´s start!

Januari

Nyåret ifjol firades med vännerna och ett cocktail-party. Därifrån var det ganska bra att starta det nya året 2018.

Januari bestod främst av jobb, träning och att se mommo bli bättre och kunna komma hem från sjukhuset. Att hon äntligen slapp hem till sin födelsedag var helt härligt och vi kunde fira hennes 84 år tillsammans.

Vad jag kan se då jag går igenom mina bilder så hade vi också pokernight, pizza och bastukväll samt vackra vinterlandskap. Jag drog också på mig skidorna för första gången för säsongen. Månaden avslutades med Tyky-dag på jobbet med lite SPA och middag.

Februari

Februari bjöd på underbart vackert vinterväder. Februari hör också till de månader då det är som mest hektiskt på jobbet, vilket ofta resulterar i lite längre dagar och mycket att stå i. Men när jag tittar tillbaka på bilderna ser jag att vi hunnit med otroligt mycket. Februari bestod av dagliga besök hos mommo då jag jobbade i Karis, fastlagsbullar, många restaurangbesök, en helg i Ellivuori med H och avslutades med mera skidning på Pojoåkrarna med pappa. Februari gav mig mycket glädje och energi.

Kan verkligen rekommendera Ellivuori för dem som vill åka bort en helg och skida men inte åka så långt. Trevligt hotell med god hotellfrukost (Hotell Ellivuori) http://www.ellivuoriresort.fi/. De hade ett förmånligt paketpris då vi var där i februari som innefattade övernattning och hissbiljetter.

Dessutom fick jag mitt betyg för lähiesimiestyön ammattitutkinto som alltså var en skolning jag fick gå via jobbet och som pågick i lite över 1 år.

Mars

I mars är det ofta bara jobb, jobb och jobb som gäller. Dock tittar jag tillbaka på mars som den månad då vi igen fick njuta av ofattbart vinterväder och flera roliga händelser. I mars fortsatte mina dagliga besök hos mommo då jag var i Karis på jobb, hennes läge blev allt mer osäkert och jag ville spendera så mycket tid som möjligt hos henne.

Mars bjöd också på en spontan kryssning, där vi också fick med oss min syster och hennes sambo. Det var ett välbehövligt och avslappnande dygn ute med Viking Grace. H hade födelsedag och vi åt igen på Fontana (tror att vi åt där lite för många gånger under första halvan av 2018 vad jag kan se på bilderna..). Mars avslutades med ett besök på Rosala och så stannade vi en del av påsken på Kasnäs Hotell. I mars skålade vi också för något, tror det var för att den största rumban på jobbet var över.

April

April gick förbi ganska snabbt. Dagarna jag jobbade i Karis hälsade jag på mommo så ofta jag kunde, ibland på sjukhuset ibland hemma, läget blev allt sämre och sämre och det kändes inte så kul att åka iväg på resa i mitten av april. Vi åkte dock iväg på en veckas semester till Tunisien. All inclusive, trodde aldrig jag skulle få H med på det, men i Tunisien var det faktiskt helt okej med all inclusive. Vi slappade, åt, tränade, solade och gick lite runt. En riktigt hjärndöd semester var det, men det behövdes också. Tunisien var ett helt okej resemål, där har ju tyvärr varit lite oroligt de senaste åren, men nu verkade turismen ha kommit igång igen lite.

Månadens poppis på jobbet var Snuffe, som fick komma med en dag. Han var nog den bästa av kontorshundar.

April var också månaden då vi firade att min syster blev färdig sjukskötare. Den 27.4. fick hon sina sjukskötarpapper som skulle visa sig vara avgörande för att vi kunde föra iväg mommo en sista gång till Rosala i början av maj. Med detta fanns en klar mening.

April avslutades med traditionellt vappenfirande.

Maj

Maj kom att bli årets mest sorliga månad. Men månaden började dock på ett så fint sätt att det kan man leva länge på. Mommo blev alltså sämre och sämre hela våren och vi visste väl att det så småningom är dags för henne att få vila. Vi gjorde dock allt för att hon ännu en gång skulle få komma till sitt älskade Rosala. Mamma var bortrest första helgen i maj, men i och med att min syster helgen före hade blivit sjukskötare kunde vi ta ut mommo tillsammans till Rosala i och med att Vera kunde ge henne de mediciner hon behövde få som annars hemsjukvården gav henne.

Jag packade med mig henne och alla syreapparater i bilen och körde till Rosala, dock med en liten stopp i Dalsbruk där jag snabbt skulle fixa en jobb grej. Under den här tiden satt mommo snällt och väntade i bilen. Ute på Rosala mötte vi upp min syster och sambo, vi öppnade upp för säsongen och mommo njöt som aldrig förr. Hon sa ”här kan jag dö nu”. Vi hade videosamtal med mamma som var i Amsterdam. Vi planterade blommor och potatis (som vi i höst märkte att vi glömde att ta upp, förlåt mommo). Mommo sov hela nätter, som hon inte gjort på hela vintern. Då var livet bra.

Morsdagen kom, vi fick fira ännu en morsdag med vår fina mommo. Samtidigt som min syster berättade glädjenyheten om att hon skall få barn.

Det var allt det goda maj hade att erbjuda, sen började den mörka tiden och den 23.5.2018 somnade mommo äntligen in. Som hon kämpade, men till sist så gav kroppen upp. Den natten hade jag valt att stanna i Karis övernatten, kanske visste mommo att jag fanns nära tillhand för mamma den natten.

Veckan som gick blev fullspäckad, vi beslöt snabbt att tömma mommos lägenhet på en vecka. Det hade varit hennes största oro innan hon dog, hur någon skulle orka tömma hennes lägenhet. Men med en superfamilj så går allt. Vi sörjde, vi mindes och tänkte på mommo.

I maj hann jag också med Yritysmaratonviesti, Naisten Kymppi, seminariedag på jobbet och tyky-dag med jobbet. Maj var nog händelsernas månad i år. I maj satte också sommaren igång.

Juni

Juni började varm och skön. Det var mommos begravning som blev just så vacker som hon själv var. Den som känner mig vet att min mommo stod mig väldigt nära och vi hade ett speciellt band. Ingen är som mommo och hon kommer alltid att finnas med mig.

Juni fortsatte och vi tillbringade en hel del på Rosala. Vackra kvällar och varma dagar. Tills midsommaren kom. Midsommaren i Finland är ju oftast regn och 14 grader. Inga undantag 2018. Från Rosala åkte vi till Ingå skärgård. Vädret var hemskt och det var frågan om ifall vi alls kunde ta oss ut till stugan i sjögången. Dock kom vi ut till våra vänners stuga och midsommaren blev just så bra som den kunde ha blivit. God mat, spel, bastu, brasa och lite fotbolls VM.

Innan juni var slut hann jag ännu med Raseborgs sommarteater och juni avslutades i Vasa hos en av mina närmaste vänner Anna. Vi åt gott, gick långa promenader och bara umgicks. Det om något är guld.

Fortsättning följer ….